Språkvetenskap:deponens
deponens
deponens |
Suffixet s föregås av verbets övriga böjningssuffix. De svenska deponensverben kan indelas i fyra grupper: Absolut funktion (t.ex. Nässlorna bränns, Tröjan sticks, Kalle retas) innebär att ett transitivt verb står utan objekt. S-verb med absolut betydelse anger vanligtvis en iterativ eller generisk aktion utan att föremålet för aktionen preciseras. Reciproka konstruktioner (reciprok = ömsesidig) (t.ex. Vi träffades i Lund, Parterna har svårt att enas) förutsätter flera aktörer som interagerar med varandra. I mediala konstruktioner (t.ex. Branden utvecklades explosionsartat, Att åldras är vackert) är det föremålet för aktionen som utgör subjekt. Medial betydelse liknar passiv i det avseendet, men utmärker sig genom att inte väcka någon föreställning om en aktant som har framkallat satsens aktion och som skulle kunna uttryckas med agentadverbial. Aktionen uppfattas som ett spontant skeende eller som orsakad av vaga, icke närmare specificerade omständigheter. I intransitiva konstruktioner (t.ex. Glöm inte bort att andas, Det där är inget att yvas över) har suffixet s inte någon egen semantisk roll. Vid intransitiv deponens är subjektet aktivt. Det är oklart om konstruktionen fortfarande är produktiv. Fler exempel på intransitiva deponensverb är bl.a. envisas, fattas, finnas, färdas, hoppas, lyckas, låtsas, minnas, misslyckas, nalkas, synas och trivas.
Erikieliset vastineet
deponenttiverbi | suomi (suomi) |
Lähikäsitteet
- verb (yläkäsite)
- absolut deponens (alakäsite)
- reciprok deponens (alakäsite)
- medial deponens (alakäsite)
- intransitiv deponens (alakäsite)
Käytetyt lähteet
Alaviitteet
Lähdeviittaus tähän sivuun:
Tieteen termipankki 19.12.2024: Språkvetenskap:deponens. (Tarkka osoite: https://tieteentermipankki.fi/wiki/Språkvetenskap:deponens.)